Tre profiler för tre olika jobb.
Alla tre är valsade stålprofiler med H- eller I-format tvärsnitt. Skillnaden sitter i proportionerna, och därmed i vad de är bra på.
- HEB är standardvalet vid avväxling. Flänsen är lika bred som profilen är hög, vilket gör den till den styvaste av de tre och till vårt vanligaste val när en bärande vägg ersätts med balk. Så gör vi avväxlingar.
- HEA är den lättare varianten. Den har samma breda fläns som HEB men tunnare gods, vilket ger lägre vikt och lite lägre höjd i förhållande till styvheten. Ett bra val när varje centimeter bygghöjd räknas.
- IPE är den smala profilen. Den har smal fläns och låg vikt, och används oftare som golvbjälkar och vid mindre laster än som huvudbalk i en avväxling.
Siffran efter bokstäverna är profilens nominella höjd i millimeter. En HEB 160 är alltså cirka 160 mm hög, och i HEB-serien även lika bred.
Stålkvaliteten: S355.
Profilen är formen och stålkvaliteten är materialet. Vi räknar och bygger normalt med S355, ett konstruktionsstål där siffran anger sträckgränsen i megapascal: hur mycket spänning stålet tål innan det börjar deformeras permanent.
Bakom kvalitetsbeteckningen finns också en seghetsklass. S355J2, som vi oftast använder, anger stålets slagseghet vid låg temperatur, alltså ett mått på att materialet tål påkänningar utan att bli sprött. För dig som kund räcker det att veta att det är beprövat, standardiserat konstruktionsstål och inget exotiskt.
Standardmått för vanliga profiler.
Tabellen visar mått (höjd × flänsbredd) och vikt per meter för profiler som ofta förekommer i villaprojekt. Använd den för att förstå vad som står i din offert, inte för att välja balk.
| Profil |
Mått (h × b) |
Vikt |
| HEB 140 | 140 × 140 mm | 33,7 kg/m |
| HEB 160 | 160 × 160 mm | 42,6 kg/m |
| HEB 180 | 180 × 180 mm | 51,2 kg/m |
| HEB 200 | 200 × 200 mm | 61,3 kg/m |
| HEA 140 | 133 × 140 mm | 24,7 kg/m |
| HEA 160 | 152 × 160 mm | 30,4 kg/m |
| IPE 160 | 160 × 82 mm | 15,8 kg/m |
| IPE 200 | 200 × 100 mm | 22,4 kg/m |
Viktigt
Tabellen visar standardmått, så att du kan läsa din offert och känna igen profilerna. Dimensionen i ditt projekt bestäms alltid av behörig konstruktör utifrån en lastberäkning, aldrig av en tabell på internet. Vi gissar aldrig på en bärande vägg, och aldrig på en balk.
Det här styr valet.
När konstruktören dimensionerar balken väger fyra saker tyngst:
- Spännvidden: hur långt balken ska bära fritt. Längre spann kräver grövre profil, och riktigt långa spann kan behöva pelarstöd på vägen.
- Lasten: vad som vilar ovanpå. Det är stor skillnad på att bära bara ett tak och att bära en eller två våningar plus takstol.
- Tillåten nedböjning: en balk ska inte bara hålla, den ska också hålla utan att svikta så att golv knarrar och tak spricker. Ofta är det nedböjningskravet, inte brottgränsen, som avgör dimensionen.
- Bygghöjden: hur mycket plats som finns i bjälklaget. Här kommer avvägningen mellan HEB och HEA in.
Varför balken ibland måste vara högre än man önskar
Balkens höjd är dess styrka. Ibland ryms hela profilen uppe i bjälklaget och taket blir slätt, men när lasten eller spännvidden kräver en högre profil än bjälklaget rymmer måste balken delvis ligga under taket. Det går ofta att klä in snyggt, men bärigheten prutar vi aldrig på. En synlig balk är alltid bättre än ett bjälklag som böjer ner.
Upplag och stålplattor
En balk är aldrig starkare än det den vilar på. Lasten i balkens ändar ska ledas vidare ner genom huset. Därför läggs balken upp på stålplattor över bärande punkter, så att kraften fördelas och inget krossas lokalt. Upplagen är en del av konstruktörens beräkning, precis som balken själv. Läs mer om konstruktionsberäkningar.
Vill du se ett verkligt exempel? I en villa i Västra Frölunda ersatte vi väggen mellan kök och vardagsrum, spännvidd 3 600 mm, med en HEB 160 i S355J2, 4 000 mm lång. Räkneexemplet finns i prisguiden.
Till tjänsten stålbalkar och montage →
